Att sätta gränser – en väg till självrespekt och balans

Det är en vacker och omtänksam egenskap att finnas där för andra. Att ge av sin tid och energi kan skapa närhet och stärka relationer.

Men när det sker på bekostnad av din egen hälsa, energi och självkänsla, då har gränserna suddats ut. Då börjar du kanske känna att det som en gång kändes fint och rätt nu bara tynger dig.

Men varför är det så svårt att sätta gränser?

-Rädsla för avvisning

Vi vill alla bli accepterade och älskade. Därför undviker vi ofta att säga nej, särskilt till dem vi bryr oss om. Vi tänker: "Om jag inte ställer upp, kanske jag blir bortvald. Kanske förstör jag relationen."

Ett vanligt exempel är när vi ändrar våra egna planer för att undvika konflikt. Som i historien där en partner behöver hjälp av en vän, och du avbokar din egen resa trots att den redan var bestämd. Det känns enklare att kompromissa med dig själv än att riskera missnöje hos någon annan.

Men om vi vänder på det: hade du sett någon annan som självisk för att de stod upp för sina behov? Förmodligen inte. Så varför ska du döma dig själv hårdare?

-Identifiera sig med att hjälpa andra

En annan vanlig orsak är att vi bygger vår självkänsla på att alltid vara den som hjälper. Det känns bra att vara oumbärlig, men till vilket pris? Om ditt värde bara hänger på vad du gör för andra, riskerar du att förlora känslan av vem du är utanför rollen som “fixaren” 😶‍🌫️

Vad händer när vi saknar gränser?

På kort sikt känns det kanske bra att alltid säga ja. Du känner dig behövd, snäll och uppskattad. Men vad händer när detta ja inte längre är av glädje, utan av plikt?

Du känner dig tagen för given.
Du börjar bli bitter och trött.
Relationerna du ville stärka börjar kännas tunga och orättvisa.

Sanningen är att när du alltid ger utan att sätta gränser, börjar det sakta förgifta både relationerna och din egen självkänsla.

Att lära sig sätta gränser

Gränser handlar inte om att vara hård eller egoistisk – de handlar om att visa respekt för både dig själv och andra. När du sätter en gräns, säger du egentligen: "Jag respekterar mig själv och mina behov, och jag vill att vår relation ska bygga på ömsesidig respekt."

Så här börjar du:

Sluta överförklara.
Du behöver inte ge långa ursäkter eller försvara ditt nej. Det räcker att säga:
"Tack, men jag kan tyvärr inte."
Var tydlig från början.
Om du tvekar, är det bättre att säga nej direkt än att lämna ett otydligt kanske. Fundera över vilket svar du själv skulle uppskatta i samma situation.
Tacka vänligt men bestämt nej.
Visa uppskattning för att någon frågade, även om du inte kan ställa upp:
"Vad roligt att du tänkte på mig! Tyvärr kan jag inte den här gången, men jag hoppas att ni får en fantastisk dag."

Ställ dig själv två viktiga frågor

Innan du säger ja nästa gång, fråga dig själv:

Är det mitt ansvar?
Är det här okej för mig? Har jag tid, energi och lust att göra detta?

Om svaret är nej på någon av dessa frågor, fundera på om du verkligen borde säga ja.

Tålamod och övning 🌱

Att börja sätta gränser kan kännas ovant och ibland svårt, både för dig och för de människor som är vana vid att du alltid säger ja. Men med tiden kommer de att vänja sig – och du kommer att känna dig starkare och mer trygg i dig själv.

Genom att säga nej ibland, och ja från hjärtat, skapar du utrymme för relationer där du verkligen uppskattas för den du är – inte för vad du gör för andra.

Ta hand om dig 💕

Med värme och omtanke,

Marielle - Din compassionguide

Kategorier: : Skapa hållbar förändring